Första träningen med a-laget på hela vintern idag, och visst gick det helt okej men någon med namnet filippa höll visst på att dö under sista löpningen. det var nog ärligt talat de jobbigaste jag har gjort. (fast så säger man ju i och för säg efter varje löpning)..
nu har jag precis kommit ut ur duschen och såhär efteråt känns det ju så jäkla bra att man överlevde löpningen trots allt.

Känner att jag inte längre har tid att sitta här när jag har en bok där 50 sidor ska vara lästa tills i morgon.
Gud vad jag känner mig stolt att jag redan har läst ut dom...frågan är varför jag sitter här och ljuger?
tagning två: känner mig sjukt stressad att jag inte ens har öppnat boken!!

tur att natten är lång, sov gott med er ♥