Strimmor, ett skitigt fönster mot världen
Och en vind som tar sig in
Rymden är så lockande och len inatt
Och lika stark som en halva gin
Du och jag är inget vidare bra
Men jag kan inte säga nej
Jag kanske rent av behöver dig

Det är bara strimmor, ett litet kliv ut I världen,
Vartän vi kom ifrån, vartän vi ska nånstans
Håll min hand I vimlet, människor som tror har en chans,
Människor som tror har en chans

Strimmor, ge mig en dröm att försaka
Jag behöver en stilla hand
Och ge mig ett fel som jag kan rätta till
Och ett annat efternamn
Strimmor, hur många gånger ska våren
Kunna drabba dig om igen,
Och ljuga de vackra historierna
Om den stora kärleken
Du och jag I strimmorna
Vi är sargade människor som tror,
Vänd dig inte om